Ja så var man tillbaka i den lilla staden litt ute i ingenstans, som Fannys kompis hade sagt när de pratade om avstånd. Här är allt nära utom en stad. Det är verkligen så det tar över en timme att ta sig antingen till Ö-vik eller till Härnösand om du får tag på en direktbuss som går ca 1 gång om dagen åt ena hållet. Det är underbart.

Jag måste erkänna att fascinationen på bussen var stor när vi rullade genom Ö-vik i fredags och såg trafikljus och affärer för första gången på veckor. Den blev allt större när vi gick på stan på eftermiddagen i Umeå. Man var helt chockad. Det som ändå var bäst var att det fanns folk, massoor av folk inte bara en var hundrade meter.

På fredagen var vi på fyra korta förläsningar innan det blev stan. De var riktigt intressanta speciellt dem om relationerna mellan Norden och Ryssland. Vi fick bo på hotell så det var trevligt måste jag erkänna. Men jag och Tove blev ihopplacerade att dela rum, jag menar hur lyckas man. Hennes efternamn börjar på W och mitt på L ingen logik. Vi delar ju lägenhet i vanliga fall. Herregud alltså. Inte för att vi var på hotellet direkt men ändå.

Middagen på kvällen blev trevlig med Fanny, Tove, Sandra, Sofie, Helge, Sabine och Viktor på en mysig resturang innan vi hade lite tjejkväll på hotellet sär vi bland annat tittade på film på 5:an, den kanalen finns ju som sagt var inte här.

Hotellfrukosten var mycket bra måste jag erkänna (väldigt gott Anna :D).

Mer shopping, jag köpte bara rättvisemärkt choklad men ändå, och sedan till Pax Nordica, som i år handlade om säkerhet och fred ur ett nordiskt perspektiv. Det var verkligen intressanta föreläsningar och jag har lärt mig så mycket och så har vi ju sett kronprinssesan.

Resan tillbaka hit var riktigt seg och inte blev det bättre av att jag har väldigt int i halsen. Mamma ska ringa snart det kan bli väldigt intressant, får se om jag får ur mig något. Imorse kunde jag knappt prata.

Imorgon är det pluggdag (IGEN, vi gör inget annat här, det finns inget annat att göra heller för den delen).

Puss Sofia